"Bokslut 2011" del 2
Förra delen slutade ungefär i början av juni och nu var det tänkt att chassikitet skulle provas i konbana men den körningen blev inställd p.g.a. för få anmälningar. Istället blev det lite cruisande med Miataklubben, man måste ju representera MX-5 Racing Club och så lite bankörningsfrön bland glassätarna
Ett antal tisdagsträffar i Löddeköpinge har det blivit under säsongen också.
Här kommer lite bilder som jag tog under SSM på Knutstorp.
Jag åkte inte med i pausen i år men jag skickade med sambon, hon fick åka med Kenny Jönsson (hade kanske varit roligare med Halbig eller någon annan lite längre upp i fältet men hon var nöjd ändå).
Halbigs dekor är ju klockren. Vem folierar sin Miata grön och förser den med HtB-loggor (eller blå med Dinoco-sponsring) nästa år?
Några veckor senare var det dags för lite pyssel igen, den här gången i form av ett komplett RoadsterSport avgassystem eftersom jag egentligen inte har kommit igenom besiktningen p.g.a. lite för högt CO vid 2500 varv två år i rad. Härligt ljud blev det också. Passformen är helt ok, det ligger ganska nära subframen och bakaxelhuset men det tar inte i.
Nu närmade sig Kinnekulle och att köra 40 mil enkel resa på nästan helt slutkörda R888:or lockade inte. 17" gatdäck lockade inte heller så mycket så det blev istället en uppsättning Federal 595 RS-R på 949 Racing 6UL:
På de två sista bilderna ser man hur breda de här 205:orna är, inget "tyskstuk" här inte.
Innan dess så var det kvällskörning på Sturup den 2 augusti. Jag var där en gång i juni också (har dock inga sevärda bilder därifrån) och det var ett hyfsat bra arrangemang. Tre pass a' 20 min (banan öppen 17-20, indelat i nybörjare, medel, avancerad). Det var mycket förstagångsförare båda gångerna, med företrädelsevis motorstarka bilar (Nissan 200SX, Skyline, Mitsubishi Evo och liknande) som började i nybörjargruppen men flyttade till medelgruppen efter första passet. Därför blev det betydligt lugnare och skönare i nybörjargruppen. Minns speciellt en Volvo med rejäl turbomaskin som jag tippade skulle vara den första i sandfållan men jag fick inte rätt på den punkten (ingen var faktiskt av banan!), däremot var det den bilen som orsakade dagens enda sanering.
Vid det här tillfället hade jag dedikerad fotograf på plats (pappa som just hade köpt en digital systemkamera) så här kommer en rejäl hög med bilder:
Med brorsan i passagerarstolen så började det helt plötsligt skrapa i hjulhuset höger fram i startkurvan. I depån upptäckte jag att däcket hade fått tag i innerskärmen och rivit loss ett clips vilket gjorde att innerskärmen låg emot däcket. Dock var det bara en lilla biten som överlappar så jag rev av den och sedan syntes det inte alls att något saknades
Några dagar senare var bilen tvättad och klar för avfärd mot Kullen.
Jag åkte upp kvällen innan och bodde på ett B&B i närheten av banan. Timmy och Tobias gjorde samma sak, dock på ett annat ställe men de hade inte kommit när jag var där och kollade så de träffade jag inte förrän dagen efter på banan. Väl på plats blev det en solig och fin dag med mycket körning. Däcken kändes bra och slets snyggt. Arrangemanget var fint med banvandring och korvgubbe på plats
En sak som jag tänkte på var dock att några av de snabbaste bilarna kanske borde komma ihåg att "långsamma" bilar inte är "långsamma" överallt på banan. Jag tog det medvetet lugnt under bron (höll c:a 130 km/h mätarfart) och blev omkörd efter bron på höger sida kort innan bromspunkten. Inga konstigheter så långt men istället för att fortsätta i högerspår in i kurvan (just detta förfarande avhandlades som lämpligt under banvandringen) så bytte den omkörande bilen ganska tvärt spår och påbörjade sin inbromsning framför mig. Detta innebar att jag fick börja bromsa betydligt tidigare än beräknat. Bara för att farten är lägre på rakan betyder ju inte det att man bromsar tidigare inför kurvan, snarare tvärt om eftersom farten är lägre. Nu var säkert marginalerna större än vad de kändes i det ögonblicket, men detta var i "lugna" passet (även om passen var mer eller mindre blandade under dagen) och då kanske man ska fundera en gång till innan man till varje pris försöker ta idealspår överallt trots omkörningar. Detta var dock inget jag kände något behov av att ta upp på plats, kändes mer som en "note to self" vad man kan behöva vara mer beredd på vid senare tillfällen.
Hemma igen. En blandning av bromsdamm, gummirester och flugor vittnar om en trevlig fredag i början av augusti
Säsongen avslutades som den började, med konbana på Bivaröd i Carkings regi. Det blev körning i blött den här gången men däcken höll i bra ändå, så pass bra att jag efter två säsongers nötande äntligen tog hem segern i bakhjulsdrivna klassen!
Därefter blev det vanlig höstvård i form av oljebyte, tvätt och behandling av sufletten. När jag skulle ta ur batteriet för vintern gjorde jag dock en mindre trevlig upptäckt: Hela batteribaljan var vit med turkosa inslag av oxid. På batteriets väggar hängde droppar av batterisyra. Uppenbarligen så tål inte Biltemas "slutna" standardbatterier R-däck och uppgraderat chassi (förra säsongen på originalchassi var inga problem). Det verkar som det har sipprat ut i skarven mellan lock och hölje vid kraftig kurvtagning. Dessutom är batteriet större än original så original plasttråg (som hade räddat mycket av situationen) fanns naturligtvis inte på plats. Så det blev till att ta bort alltihop med vatten och diskborste och därefter torka ur genom att fylla baljan med ihopknölade tidningssidor (gammalt knep för att torka ur stövlar som det har kommit vatten i). När väl all oxid var borta så såg det bättre ut än väntat. Färgen var borta i "groparna" där original plasttråg står och i en hel del småprickar runt om. Överallt där det hade frätt var det lätt ytrost. Jag beslutade mig för att testa rostomvandlare för den lilla erfarenhet jag har av det är att det fungerar på icke utsatta ställen. Därefter penslade jag två gånger med Hagmans grå grundfärg (inte den gula etsande tvåkomponenten utan deras vanliga). Nu två månader senare så ser det fortfarande fint ut. Till våren ska jag måla på med silverfärg för att få långtidsskydd och originalutseende.
Nu ser jag fram emot nästa säsong.