Här kommer en (lång) race report från en total rookies upplevelser under årets första MX-5 Cup tävling:
Huvudmålen jag hade satt upp för min debuttävling var att jag och bilen skulle vara hela efter helgen slut, jag skulle förbättra min körning samt att jag skulle ha roligt ute på banan.
Eftersom jag kört på Malmby flygfält söndagen innan var bilen redan i race-mode (dvs race-stol, 6-punktbälte och r-däck monterade) var det inte mycket som behövde förberedas inför helgen. Det som återstod var bara att montera ut passagerarstolen och packa in det som behövdes för tävlingshelgen.
Rullade iväg från Västerås på lördag och var på plats vid 14-tiden i depån vid Kinnekulle ring. Flertalet miator var redan på plats och Hans Danielsson. hade satt upp klubbens tält och beachflagga så det var enkelt att hitta (tusen tack Hans för all hjälp under helgen).
- I depån.jpg (164.67 KiB) Viewed 1615 times
Väl på plats i depån var det bara att hitta en plats, lasta ur bilen och sätta på dekalerna med startnummer (magnetskyltarna fungerade fint hela helgen).
Hade inte riktigt koll på allt det administrativa (anmälan, besiktning, förarsammanträde osv) inför racet men dels är det inte så krångligt som det låter och dels är det bara att ta rygg på någon av de som är erfarna så löser det sig.
Efter att ha anmält mig, hyrt transponder och betalt i sekretariatet var det bara att vänta på den fria träningen som var på lördag eftermiddagen. Ett tips för er som planerar att köra race och inte har investerar i en egen transponder: Man måste inte köpa en transponderhållare. Jag gjorde det men kom fram till att det går lika bra att tejpa fast den med silvertejp och då sparar man i alla fall en hundralapp.
Innan tidsträningen var det även tid att spöka ut bilen med ”SPVM” och ”Automobil Sport Car Cup” dekaler vilket faktiskt fick bilen att se lite rejsigare ut.
Så var det dags för fria träningen och nu började jag bli riktigt nervös. Visserligen har jag kört med klubben på bana några år men nu var det ju på ”riktigt”. Att vi dessutom skulle dela banan med modsport bilar på 800+ hästar och slicks gjorde mig inte lugnare. Hur som helst var det bara att dra på sig den personliga skyddsutrustningen (första gången jag har hela baletten med underställ och overall på mig när jag sitter i bilen) och rulla upp till banan.
Första varvet blev smått kaosartat för min del med modsport och Roadsport A bilar passerade stup i ett. Fick lägga större delen av min tid på att titta i backspegeln och hålla mig ur spår. Andra varvet fick jag en liten lucka så jag kunde fokusera på min körning, men då var det så klart en bil som fick motorfel och läckte ut olja på banan (bar jag hade tittat igenom materialet från licenskursen så att jag visste vad gul flagga med rött betydde…). Så det vara bara att sänka farten lite och försöka undvika oljan på banan. Dock fick inte varningen om att det var halt på banan alla att sänka farten och efter TV-krönet kom en Seven ifatt. Jag gick ut i ytterspår för att släppa förbi och ser i backspegeln att han dyker på innern. Nästa gång jag tittar åt höger ser jag honom komma upp jämsides med mig baklänges! Han hade tydligen kört mitt i strängen av oljan och snurrade jämsides med mig. Som tur var hade vi ordentlig marginal från början och klarade att undvika kontakt med någon meters marginal.
Var lite småskärrad när jag kom ut på start och mål-rakan och det kändes inte alltför surt när jag såg den röda flaggan som betydde att körningen avbröts. Totalt blev det nog bara 4 varv och det var inte ett enda där jag kunde fokusera på att köra bil.
Väl tillbaka i depån var det dags för besiktning av bilen. Var lite orolig eftersom min vagnsboksbesiktning mest handlade om att fylla i papper och knappt något om att titta på om bilen verkligen var OK. Men jag oroade mig i onödan och fick bara tillsägelse om att sätta i saxpinnar i bälteshakarna (något jag glömt trots att Niklas F påmint om det här i forumet) vilket var snabbt fixat.
Efter besiktningen var de praktiska bitarna under lördagen avklarade. Resten av kvällen spenderades i depån med pizza, lite öl och bilsnack. Mycket roligt att man som rookie och talanglös förare inte hade några problem att få vara med i gemenskapen i depån (har sysslat med några andra sporter när jag var yngre där de duktiga inte var det minsta intresserade att prata med nykomlingar).
Efter en hotellnatt på Postiljonen i Götene var det dags för förarsammanträde på morgonen. Här gäller det att vara fokuserad tänkte jag så att man kan ta till sig all information. Det visade sig att min förväntningar inte stämde helt utan det var bara en väldigt kort info om att man skulle respektera gulflagg och att en av de 9 posteringarna var obemannad. Hur som helst var förargenomgången avklarad och nu återstod bara körningen fördelad på en warm-up, 2 tidskval och 2 race. Att klämma in 5 körningar på en dag innebar ett tight schema om man han inte med mycket mer än att köra, dricka lite vatten i depån och sedan göra sig redo att köra igen.
Förra året körde jag på ca 1,09,5 på Kinnekulle och eftersom Josen kört på 1,02,5 tidigare i veckan började jag tänka på hur förnedrad jag skulle bli under dagen (om jag nu ens skulle få köra racen pga 110% regeln…). De få tider som registrerades under träningen på lördagens kaosartade träning var ju inte direkt upplyftande (jag körde på ca 1,10-1,12).
Under warm-up körningen fick jag emellanåt luckor och kunde fokusera på min egen körning och lyckades få in lite flyt i körningen. Det var svårt att känna om jag förbättrade min tid jämfört med förra året så det var glädjande att se att min bästa tid under warm-up var precis över 1,07. En förbättring med ca 2,5 sekunder var jag mycket nöjd med.
Tidskval 1 gick mindre bra, fick inte till körningen och hamnade klart sist av miatorna i resultatlistan på 1,07,7. I Parc Ferme efter kvalet fick jag chansen att väga bilen och hamnade på 1060 kg med mig i bilen och halv tank. Med min orörda 116 hk motor innebär det att jag kan lätta bort 200 kg och fortfarande köra i Roadsport C! Någon som har tips på vart man hittar 200 kg som kan avvaras på bilen utan att komforten blir lidande …
Tidskval 2 flöt på bättre och jag lyckade komma ner till 1,06,82. Jag trodde inte innan helgen att jag skulle kunna komma ner i 1,06 tider så jag borde vara nöjd. Men eftersom alla andra miataförare körde så förbaskat bra hade jag fortfarande sämsta kvaltiden vilket var lite tråkigt. Fördelen med att köra långsamt var dock att jag inte hamnade mitt i fältet i race 1 där risken för plåtskador ökar utan jag kunde i lugn och ro rulla ut på start och mål rakan längst bak i fältet.
Att starta längst bak visade sig dock inte bara ha fördelar. Det var väldigt svårt att se den röda lampan som visar när starten går och i race 1 missade vi 3 miator som låg längst bak starten helt. Jag fick något varv i början där jag hade tyckte jag hade chans att få kontakt med Mats Lundin som låg framför men sedan drog han ifrån till ett behörigt avstånd. Efter att de snabbast Roadsport A bilarna varvat oss hade jag några varv där jag plockade några meter på Mats men jag var aldrig när att komma ifatt och på sista varven gled han ifrån igen.
Positivt med race 1 var i alla fall att jag helskinnat klarat av min racepremiär och att jag dessutom satt mitt snabbaste varv hittills på Kinnekulle med 1,06,79 (+ några till varv under 1,07).
Till race 2 hade Fredrik Henriksson äntligen fått ordning på sin bil och eftersom han inte hunnit med tidskvalet fick han starta sist tillsammans med en Seven som brutit föregående race. Jag var lite mer observant vid starten denna gång och kom iväg hyfsat (även om Mats L fick en bättre start och smet före både mig och Pettson). Eftersom jag visste att både Seven-bilen och Fredrik H var mycket snabbare valde jag att ta ett vidare spår i Kvarnkurvan och släppa förbi dem på innern.
Jag fick dock chansen att känna på lite riktigt racing en kort stund. Jag hamnade en bit bakom Mats L och Pettson som slogs om positioner och på varv 4 fick Pettson lite sladd i kurvan upp mot TV-krönet och jag kunde då smita förbi. Trevligt att se att en av de få bilder från race-foto på min bil är då jag ligger före Pettson i loppet:
- Före Pettson under bron.jpg (92.45 KiB) Viewed 1624 times
Dessvärre var det för stor skillnad i speed mellan oss och 1,5 varv senare så kunde kan susa förbi på rakan. Det finns tråkigt nog inte mycket att göra med en tung bil med 1,6 liters motorn om man inte får en riktigt bra utgång ut på rakan. Efter att Pettson kört om jagade han ifatt Mats L och för min del blev tyvärr resten av loppet en körning ensam. Att ha kört 4 pass redan under dagen satte också sina spår och det var svårt att hålla koncentrationen upp vilket även visade sig på varvtiderna.
Nackdelen med att köra själv var att jag helt missade de underhållande fighterna i täten på MX-5 Cup. Ska bli roligt att se filmerna när ni hunnit ladda upp dem.
Efter sista racet var det dags att packa ihop samt hylla de som kan köra bil under prisutdelningen. Kom tillbaka till Västerås vid 22-tiden, tämligen utmattad men nöjd med helgen.
Efter att i efterhand analyserat min körning tror jag att genom att vara mindre feg, bromsa senare och fokusera på att få en bra utgång på rakan borde jag med bilen som den är nu och med min brist på talang och erfarenhet kunna kapa ca ½ sekund på varvtiden. Med mer erfarenhet borde jag kunna att kapa ytterligare 1 sekund men vill jag krypa ner till 1,04-tider blir jag nog tvungen att ge mig på bilen (hårdare fjädrar, nya krängningshämmare och framförallt lätta bilen ordentligt).
Skulle dock helst vilja fortsätta på samma nivå som nu så jag hoppas att det är fler som funderar på att börja köra MX-5 Cup med ”lagom” preppade bilar (och gärna med liknade brist på talang som jag). För det enda jag saknade under min racepremiär var lite tight gentleman racing om placeringar. I övrigt var det en toppenhelg och jag kan varmt rekommendera alla som funderar på att prova att ta steget om ni har möjlighet, ni kommer inte att ångra er.
/Andreas K
Andreas Eckemark, medlem nr 5 och ordförande i MX-5 Racing Club.
Kör en svart NBFL som är en kompromiss mellan vardagskomfort och tävling i Standardklassen i MX-5 Cup.
HDZon, är guld värd som sammanhållande "pappa" till alla struliga racers. Tack för att du ställer upp. 
Och bilen som bara har stått i garage hela vintern. 
Jag ska söka upp en slät yta och kontrollmäta, det första jag gör.
) kul att du tänker lika där.
jag åker oxå 1,6 och kanske 20 kg lättare än dej, men håller med föregående talare: träning träning träning, så blir man snabbare även om man aldrig kommer i kapp de där andra. tycker i alla fall att vi hade rätt kul där bak. Och igen: tänk om vi slapp A-bilarna 
